Gå till innehållet

Kassornas verksamhet

Arbetslöshetskassorna betalar inkomstrelaterad dagpenning till sina medlemmar

Arbetslöshetskassorna sköter ett offentligt uppdrag och deras verksamhet regleras av lagar. De främsta lagarna som påverkar arbetslöshetskassornas verksamhet är lagen om arbetslöshetskassor och lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Många lagar som reglerar myndigheters verksamhet rör också arbetslöshetskassorna, som bland annat förvaltningslagen och offentlighetslagen.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar tillämpningsanvisningar till arbetslöshetskassorna som rör lagen. Lagändringar som rör arbetslöshetsskyddet bereds huvudsakligen också i social- och hälsovårdsministeriet eller i arbets- och näringsministeriet.

Finansinspektionen övervakar i sin tur kassornas verksamhet. Övervakningen omfattar bland annat verkställande av arbetslöshetsskyddet, kassans förfaranden, ekonomiska ställning samt lednings-, övervaknings- och riskhanteringsmetoder.

Finansinspektionen samlar också in statistik som rör kassornas verksamhet.

Hur finansieras den inkomstrelaterade dagpenningen?

Finansiering av förtjänstskyddets förmånsutgifter

Av de förtjänstskyddsutgifter som löntagarkassan betalar (inkomstrelaterad dagpenning och alterneringsersättning) betalar staten betalar det belopp som motsvarar grunddagpenningen och arbetslöshetskassan betalar 5,5 procent. Resten av förtjänstskyddsutgifterna betalas av Sysselsättningsfonden.

Som ett undantag till huvudregeln finansierar staten inte förmån för tilläggsdagar eller permitteringsperioder, utan Sysselsättningsfondens andel av dessa utgifter är 94,5 procent.

Av utgifterna för inkomstrelaterad dagpenning som företagarkassan betalar står staten för belopp som motsvarar grunddagpenningen. Sysselsättningsfondens andel betalas inte till Företagarkassorna för företagardagpenning, utan företagarkassorna betalar dessa förtjänstskyddsutgifter själva.

Statens finansieringsandel täcks med skatteintäkter. Sysselsättningsfondens andel täcks huvudsakligen med intäkter från arbetsgivarens och arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter och arbetslöshetskassans andel huvudsakligen med medlemsavgiftsintäkter. Därmed finansierar till exempel arbetslöshetskassornas medlemmar förtjänstskyddet genom att betala skatter, löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift och medlemsavgiften.

Finansiering av arbetslöshetskassornas administrativa kostnader

Arbetslöshetskassans administrativa kostnader finansieras huvudsakligen av medlemmarnas medlemsavgifter. Utöver detta bidrar Sysselsättningsfonden och staten till finansieringen. Finansieringsandelarna fastställs baserat på antal medlemmar i arbetslöshetskassan, förmånsutgifterna och antal beslut i löntagarkassorna.

Arbetslöshetskassornas medlemsavgifter

Arbetslöshetskassornas medlemsavgifter bekräftas av Finansinspektionen. En del av arbetslöshetskassorna tar ut en medlemsavgift som är en viss procent av löneinkomsten och en del tar ut en fast månads- eller årsavgift.  Grunderna för arbetslöshetskassornas medlemsavgifter och deras storlek i olika inkomstklasser finns under Arbetslöshetskassornas medlemsavgifter.

För att trygga finansiering och betalningsförmåga måste arbetslöshetskassan ha en utjämningsfond, vars minimi- och maximibelopp bekräftas av Finansinspektionen. Mer detaljerad information om utjämningsfondernas belopp finns i statistikpublikationen Jäsenyys ja talous.

Fylla underskott

Om löntagarkassans bokslut visar att utgifterna varit större än intäkterna tas skillnaden från arbetslöshetskassans utjämningsfond. Om den egna utjämningsfonden inte räcker till finansierar Arbetslöshetskassornas stödkassa underskottet. Om dessa medel inte heller räcker till beviljar staten en ytterligare andel till arbetslöshetskassan. På så sätt säkerställer man att arbetslöshetskassornas medlemmar under alla förhållanden får de förmåner som tillhör dem. Arbetslöshetskassorna har dock skött sin ekonomi så att Arbetslöshetskassornas stödkassa senast behövde bidra till att finansiera arbetslöshetskassornas utgifter år 1997.