Lagändringar 2024 och 2025

Inkomstrelaterad dagpenning har kunnat betalas ut i förhöjd form när en person deltar i en sysselsättningsfrämjande tjänst. I och med lagändringen slopas förhöjningen, och deltagande i tjänsten påverkar inte längre dagpenningens nivå. Ändringen trädde i kraft den 1.1.2025.

Om en sysselsättningsfrämjande tjänst har inletts senast den 31.12.2024, kan förhöjningsdelen betalas för tiden efter att lagen trätt i kraft fram till tjänstens slut, dock sammanlagt för högst 200 dagar. Om tjänsten ordnas i perioder som består av separata helheter och perioderna inte följer på varandra utan avbrott, betalas ingen förhöjningsdel eller förhöjd inkomstdel för en tjänsteperiod som börjar den 1.1.2025 eller senare.

Lagändringen påverkar inte utbetalningen av kostnadsersättning för tiden då personen deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster.

Rörlighetsunderstöd betalas ut när en person tar emot arbete som arbetslös och arbetsplatsen ligger långt från den nuvarande bostadsorten. Förhöjt rörlighetsunderstöd har kunnat beviljas om arbetsplatsen ligger över 200 kilometer bort. I och med lagändringen har förhöjningsdelen i rörlighetsunderstödet slopats från och med 1.1.2025.

Rörlighetsunderstöd kan betalas i förhöjd form om arbetet eller den utbildning som anknyter till det inleds senast den 31.12.2024.

Arbetslöshetsförmånens självrisktid förlängs med två dagar. Självrisktiden innebär en period som fastställs i början av arbetslöshet eller permittering, då ingen arbetslöshetsdagpenning betalas. Självrisktiden är fem dagar år 2023, vilket motsvarar en vecka för en helt arbetslös person. Efter lagändringen blir självrisktiden sju dagar, vilket motsvarar ungefär en och en halv vecka.

Självrisktiden är sju dagar om den börjar den 1.1.2024 eller senare.

Förlängningen av självrisktiden påverkar nästan alla som får arbetslöshetsdagpenning. Vid genomsnittlig nivå för arbetslöshetsdagpenningen är den förväntade effekten av nedskärningen cirka 150 euro per person.

Semesterersättningens periodisering återinförs. Det innebär att om en person har obetalda semesterdagar vid arbetsavslutet påverkar ersättningen som betalas för dem början av rätten till arbetslöshetsdagpenning. En semesterersättning motsvarande en månadslön skjuter upp början av rätten till arbetslöshetsdagpenning med cirka en månad. För närvarande påverkar inte semesterersättningen början av rätten till arbetslöshetsdagpenning. Dock var denna regel en del av arbetslöshetsförsäkringslagen fram till år 2012.

Semesterersättningen periodiseras om den betalas på grund av ett arbetsavslut efter den 1.1.2024.

Effekten av återinförandet av periodisering av semesterersättningen beror på hur mycket obetalda semesterdagar personen har. En obetalda semesterdag skulle minska bruttoinkomsterna med cirka 1 600 euro på genomsnittlig nivå för arbetslöshetsdagpenning.

Det är viktigt att notera att periodiseringen av semesterersättningen och självrisktiden inte räknas samtidigt. Självrisktiden börjar efter eventuell periodisering av semesterersättningen.

Avsikten är att frysa folkpensionsindex. Det innebär att förmånerna, med vissa undantag, inte kommer att öka i takt med konsumentpriserna.

Förändringen skulle påverka förmåner från och med den 1 januari 2024.

Effekten av sänkningen beror på hur mycket priserna stiger. År 2022 steg folkpensionsindexet med sammanlagt 8 % i enlighet med konsumentpriserna. För den inkomstrelaterade dagpenningen beror effekten av indexfrysningen också delvis på lönen, eftersom indexhöjningen påverkar beräkningsformeln för dagpenningen på flera sätt. Frysningen av folkpensionsindexet påverkar nivån på arbetspensionen för alla mottagare.

Arbetslöshetsförmåns barnförhöjningar avskaffas. Barnförhöjningar betalas från januari till mars nästa år. Beloppet för barnförhöjningen är från januari till slutet av mars 130–240 euro per månad, beroende på antalet barn.

Barnförhöjningar betalas inte för arbetslösa dagar från och med den 1.4.2024 eller senare.

Förra året fick ungefär var tredje mottagare av inkomstrelaterad dagpenning barnförhöjning.

300 eurons skyddsförbehåll för arbetsinkomster avskaffas. För närvarande kan mottagaren av arbetslöshetsersättning tjäna 300 euro utan att lönen eller företagsinkomsten påverkar dagpenningen. För den del av inkomsten som överstiger 300 euro minskar arbetslöshetsersättningen med 50 cent per euro. Denna förändring skär således ned ersättningen med högst 150 euro per månad för dem som tjänar upp till 300 euro i månaden.

Skyddsförbehållet beaktas inte vid beräkning av dagpenningens belopp om ansökningsperioden för arbetslöshetsersättningen börjar den 1.4.2024 eller senare. Ansökningsperioden för arbetslöshetsersättningen varar vanligtvis i fyra veckor eller en månad.

Förra året fick 39 procent av mottagarna av inkomstrelaterad dagpenning dagpenning för deltidsarbete.

Alterneringsledighetssystemet är avsett att avslutas. Alterneringsledighet innebär att en person går på ledighet från sitt arbete i högst sex månader och arbetsgivaren anställer samtidigt en arbetslös person för samma period. Under alterneringsledigheten betalas ingen lön utan istället utbetalas alterneringsersättning.

Avsikten är att avskaffa alterneringsledighetssystemet den 1.8.2024. Enligt regeringens förslagsutkast skulle avskaffandet träda i kraft så att alterneringsledighet fortfarande kunde påbörjas fram till den 31.7.2024. Alterneringsledigheten som påbörjades i juli skulle kunna pågå under hela den maximala perioden på 180 kalenderdagar.

Förra året erhöll 5 300 personer alterneringsersättning. Det gjordes betydande stramningar i alterneringsledighetssystemet år 2014 och 2016. Dessa stramningar minskade användningen av alterneringsledighet med 75 %.

Arbetslöshetsersättningen kommer att graderas. Detta innebär att arbetslöshetsersättningen kommer att minska

• 80 % av den ursprungliga nivån efter åtta veckors arbetslöshet (cirka två månader), och
• 75 % av den ursprungliga nivån efter 34 veckors arbetslöshet (cirka åtta månader).

För närvarande finns det ingen gradering av arbetslöshetsförmånen och nivån är densamma under hela den maximala varaktigheten av den inkomstrelaterade maximala varaktigheten.

Enligt regeringens förslag skulle arbetslöshetsdagpenningen graderas om arbetskravet, som utgör en förutsättning för att betala ut arbetslöshetsdagpenningen, kan inkludera arbete enligt det nya euroiserade modellen från och med september 2024 eller senare. Om en person är företagare, skulle det krävas att personens företagsverksamhet avslutas och arbetslösheten börjar den 2.9.2024 eller senare.

Exempel på hur graderingen påverkar förmånsnivån år 2024:

Beloppen är bruttobelopp. Dagpenningen är skattepliktig inkomst.

Intjäningen av arbetsvillkoret för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning vid lönesubventionerat arbete är avsedd att upphöra. För närvarande tjänar lönesubventionerat arbete vanligtvis in arbetsvillkoret till 75 %.

Lönesubventionerat arbete tjänar inte längre in arbetsvillkoret om arbetet har påbörjats den 2.9.2024 eller senare.

Undantag för intjäningen av arbetsvillkoret efter den 2.9.2024

Lönesubventionerat arbete kan dock tjäna in arbetsvillkoret när lönesubvention har betalats ut för anställning av en person som har fyllt 60 år eller har nedsatt arbetsförmåga. Arbetsvillkoret skulle i sådana fall tjänas in efter att lönesubventionen har betalats ut i 10 månader. Från och med den elfte månaden skulle arbetsvillkoret tjänas in till 75 % av arbetstiden. Eventuell avrundning skulle göras nedåt till närmaste hela arbetsvillkorsmånad. I praktiken skulle det krävas två år och två månaders lönesubventionerat arbete för att fullt ut uppfylla arbetsvillkoret.

När lönesubventionerat arbete inte beaktas i arbetsvillkoret, skulle det i fortsättningen förlänga den period under vilken arbete kan beaktas i arbetsvillkoret (den så kallade granskningsperioden).

Lönesubventionerat arbete som påbörjats senast den 1.9.2024

Om lönesubventionerat arbete har påbörjats senast den 1.9.2024, räknas fortfarande 75 % av månaderna med lönesubvention in i arbetsvillkoret. Längden på arbetsvillkoret är då 6 månader.

Åldersbaserade undantag avses att avskaffas. Enligt regeringens förslag skulle bestämmelserna i arbetslöshetsskyddslagen avskaffas, som innebär att:

• Personer som har fyllt 57 år kan omfattas av en sysselsättningsskyldighet som garanterar dem ett jobb.
• Nivån på dagpenningen för personer som har fyllt 58 år är skyddad. Skyddet påverkar när personen har ett lågavlönat jobb och blir arbetslös igen, så att nivån på dagpenningen omräknas.
• Personer som har fyllt 60 år kan uppfylla det inkomstrelaterade arbetsvillkoret genom deltagande i sysselsättningsfrämjande service. Nivån på dagpenningen omräknas inte om arbetsvillkoret delvis uppfyllts genom service.
• Skyddet för nivån på inkomstrelaterad dagpenning för en person som har fyllt 58 år skulle inte tillämpas om arbetet som krävs för att uppfylla arbetsvillkoret kan räknas enligt den nya inkomstbaserade modellen från och med september 2024 eller senare.

Sysselsättningsskyldigheten upphör om skyldigheten börjar den 2.9.2024 eller senare. Skyddsnivån på inkomstrelaterad dagpenning kopplad till arbetsvillkoret skulle tillämpas så länge arbetet eller servicen har organiserats baserat på en skyldighet som har börjat senast den 1.9.2024.

Arbete som påbörjats senast den 1.9.2024

Om sysselsättningsskyldigheten har börjat senast den 1.9.2024, räknas fortfarande 100 % av månaderna med lönesubvention in i arbetsvillkoret. Längden på arbetsvillkoret är då 6 månader.

Även sysselsättningsfrämjande service som organiserats baserat på skyldigheten kan räknas in i arbetsvillkoret. Kalenderveckor i servicen omvandlas beräkningsmässigt till arbetsvillkorsmånader så att en arbetsvillkorsmånad innehåller fyra kalenderveckor och en halv arbetsvillkorsmånad två kalenderveckor.

Det krävs dubbelt så lång arbetsperiod för att få arbetsbaserad dagpenning. För närvarande kan man få arbetsbaserad dagpenning efter att ha arbetat i sex månader. I framtiden kommer ett års arbete att krävas.

Den längre arbetsperioden tillämpas om arbetsperioden kan inkludera arbete enligt den nya euroiserade modellen från och med september 2024 eller senare.

Längre arbetsvillkor tillämpas emellertid inte om arbetsvillkoret har uppfyllts i arbete eller tjänst som anordnats enligt s.k. sysselsättningsplikt och arbetet eller tjänsten har påbörjats senast 1.9.2024.

Förändringen påverkar personer i början av arbetslivet och de som har en oregelbunden arbetskarriär och har svårt att hitta en stabil anställning. Arbetskravet har tidigare förkortats från 10 månader till åtta månader och senare till ett halvt år.

Arbetskravet för arbetslöshetsersättning euroiseras, det vill säga det ändras till att vara inkomstgrundat. Euroisering innebär att rätten till dagpenning inte beror på antalet arbetade timmar före arbetslösheten. Tillräckligt arbete före arbetslöshet bedöms endast baserat på lönen. För närvarande krävs det att en person har arbetat 18 timmar i veckan under cirka sex månader för att få arbetslöshetsdagpenning. Med euroiseringen överges veckovis arbetstidsgränsen. Istället krävs att personen har tjänat en viss minimilön varje månad enligt den kommande lagen, där minimilönen är 930 euro.

Den inkomstbaserade arbetskravet tillämpas på den lön som har tjänats och betalats från och med den 2 september 2024.

Även om euroiseringen gäller alla mottagare av arbetslöshetsdagpenning påverkar förändringen i praktiken främst dem vars arbetstimmar och lön närmar sig de lagstadgade minimigränserna. Det har bedömts att förändringen kan underlätta tillgången till arbetslöshetsdagpenning för dessa personer, men beloppet av dagpenningen kan minska för dem. Om den ordinarie arbetstiden är över 18 timmar i veckan påverkar inte förändringen beloppet av dagpenningen.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att arbetslöshetskassorna kan erbjuda sina kunder sysselsättningstjänster. För närvarande kan arbetslöshetskassorna inte göra något för att främja eller stödja sysselsättningen.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att regeringen före halvårsskiftet ska utarbeta en modell för ett kombinerat försäkringssystem för att förbättra det sociala skyddet för personer som samtidigt är egenföretagare och anställda. Man kommer också att undersöka en universell modell för inkomstrelaterade förmåner och en linjär modell för arbetslöshetsförmånernas varaktighet i förhållande till arbetsvillkoret.