Kommande lagändringar

Självrisktiden i arbetslöshetsförsäkringen förlängs med två dagar. Självrisktiden är den tid i början av arbetslösheten eller permitteringen för vilken ingen arbetslöshetsdagpenning betalas. För närvarande är självrisktiden fem dagar, vilket innebär en vecka för en person som är helt arbetslös. Efter ändringen skulle självrisktiden vara sju dagar, vilket motsvarar ungefär en och en halv vecka.

Enligt utkastet till regeringens proposition ska självrisktiden vara sju dagar om självrisktiden börjar den 1 januari 2024 eller senare.

Förlängningen av självrisktiden påverkar nästan alla mottagare av inkomstrelaterad dagpenning. Vid den genomsnittliga nivån på dagpenningen skulle effekten av sänkningen vara cirka 150 euro per person.

Infasningen av semesterlön kommer att återställas. Detta innebär att om en person har outtagen semester i slutet av sin anställning, kommer den ersättning som betalas för denna semester att skjuta upp starten av rätten till inkomstrelaterad dagpenning. En semesterersättning på en månadslön fördröjer rätten till inkomstrelaterad dagpenning med ungefär en månad. För närvarande påverkar semesterlönen inte rätten till inkomstrelaterad dagpenning. Denna bestämmelse fanns dock i lagen om arbetslöshetsförsäkring fram till år 2012.

Enligt utkastet till regeringens proposition ska semesterpenningen fasas in om den betalas på basis av ett anställningsförhållande som har upphört den 1 januari 2024 eller senare.

Effekten av återinförandet av semesterpenningen beror på hur många outtagna semestrar en person har. En månads outtagen semester skulle minska bruttoinkomsten på den genomsnittliga nivån för dagpenningen med cirka 1 600 euro.

Det är värt att notera att semesterlönen och självrisktiden inte förfaller samtidigt. Självrisktiden börjar efter semesterlöneperioden.

Avsikten är att frysa folkpensionsindex. Det innebär att förmånerna, med vissa undantag, inte kommer att öka i takt med konsumentpriserna.

Förändringen skulle påverka förmåner från och med den 1 januari 2024.

Effekten av sänkningen beror på hur mycket priserna stiger. År 2022 steg folkpensionsindexet med sammanlagt 8 % i enlighet med konsumentpriserna. För den inkomstrelaterade dagpenningen beror effekten av indexfrysningen också delvis på lönen, eftersom indexhöjningen påverkar beräkningsformeln för dagpenningen på flera sätt. Frysningen av folkpensionsindexet påverkar nivån på arbetspensionen för alla mottagare.

Barnförhöjningarna i arbetslöshetsförsäkringen slopas. För närvarande varierar barntilläggen från 150 euro till 285 euro per månad, beroende på antalet barn.

Enligt utkastet till regeringens förslag kommer inga barntillägg att betalas för arbetslöshetsdagar från och med den 1 april 2024.

Förra året fick ungefär var tredje mottagare av utkomststöd barntillägg.

Skyddsdelen på 300 euro för förvärvsinkomster avskaffas. För närvarande kan en mottagare av arbetslöshetsersättning tjäna 300 euro utan att lönen eller företagsinkomsten påverkar dagpenningen. För den del av inkomsten som överstiger den skyddade delen på 300 euro minskar lönen arbetslöshetsersättningen med 50 cent per euro. Förändringen kommer därför att minska förmånen för dem som får förvärvsinkomst med upp till 150 euro per månad.

Enligt utkastet till regeringsproposition ska den skyddade delen inte beaktas vid beräkningen av dagpenningen om ansökningsperioden för dagpenningen börjar den 1 april 2024 eller senare.

Förra året fick 39 % av mottagarna av inkomstrelaterad dagpenning dagpenning för deltidsarbete.

Det är planerat att avskaffa systemet med skiftledighet. Skiftledighet innebär att en person tar ledigt från arbetet i upp till sex månader och att arbetsgivaren anställer en arbetslös person för samma period.  Ledigheten betalas inte som lön, utan som skifttillägg.

Avsikten är att systemet med alterneringsledighet ska avskaffas den 1 augusti 2024.

Förra året fick 5 300 personer skiftesersättning. Systemet skärptes avsevärt 2014 och 2016. Dessa restriktioner minskade användningen av skiftarbete med 75%.

Arbetslöshetsersättningen kommer att graderas. Detta innebär att arbetslöshetsersättningen kommer att minska

• 80 % av den ursprungliga nivån efter åtta veckors arbetslöshet (cirka två månader), och
• 75 % av den ursprungliga nivån efter 34 veckors arbetslöshet (cirka åtta månader).

För närvarande finns det ingen gradering av arbetslöshetsförmånen och nivån är densamma under hela den maximala varaktigheten av den inkomstrelaterade maximala varaktigheten.

Enligt nuvarande uppgifter kommer graderingen att börja påverka förmånsnivån den 1 september 2024.

Exempel på hur graderingen påverkar förmånsnivån år 2023:

Beloppen är bruttobelopp. Dagpenningen är skattepliktig inkomst.

Avsikten är att arbetsvillkoret ska upphöra att gälla. För närvarande förvärvas 75 % av arbetsvillkoret genom lönearbete.

Enligt nuvarande uppgifter träder ändringen i kraft den 1 september 2024.

Förändringen av lönesubventionen kommer särskilt att påverka långtidsarbetslösa.

De åldersbaserade undantagen ska avskaffas. Ålder påverkar många aspekter av arbetslöshetsersättningen:

• Personer som är 57 år eller äldre kommer att kunna dra nytta av en arbetsskyldighet som garanterar dem ett jobb.
• Personer som är 58 år eller äldre kan under vissa omständigheter få inkomstrelaterad ersättning i 500 dagar i stället för 400 dagar.
• Nivån på dagpenningen för personer som fyllt 58 år är skyddad. Skyddet gäller om en person har ett lågavlönat arbete och blir arbetslös igen, så att nivån på dagpenningen räknas om.
• Personer som är 60 år eller äldre kan uppfylla villkoret att arbeta inom arbetsförmedlingen.

I lagen om arbetslöshetsförsäkring föreskrivs dessutom en ändringsförmån för personer som är 55 år eller äldre. Obs: Regeringen har inte lämnat några uppgifter om huruvida posten gäller alla åldersrelaterade undantag.

Enligt nuvarande uppgifter träder ändringen i kraft den 1 september 2024.

Längden på arbetsvillkoret för inkomstrelaterade förmåner fördubblas. För närvarande kan du få utkomststöd efter sex månaders arbete. I fortsättningen kommer det att krävas ett års arbete.

Enligt utkastet till regeringens proposition ska det längre arbetsvillkoret tillämpas om arbete kan räknas in i arbetsvillkoret enligt den nya euronormerade modellen för tiden fram till september 2024 eller senare.

Ändringen påverkar personer i början av karriären och personer vars karriärer är intermittenta och det är svårt att hitta en fast anställning. Arbetsvillkoret har förkortats från 10 månader till åtta månader och därefter till ett halvt år.

Arbetsvillkoret för arbetslöshetsersättning ska ändras från euro- till inkomstbaserat. Euroiseringen innebär att rätten till dagpenning inte ska vara beroende av antalet arbetade timmar före arbetslösheten. Tillräckligt arbete före arbetslösheten kommer att bedömas enbart på grundval av lönen. För att få inkomstrelaterad dagpenning måste man för närvarande ha arbetat 18 timmar i veckan i cirka sex månader. I och med euroiseringen skulle timgränsen per vecka avskaffas. I stället skulle det krävas att man tjänat en minimimånadslön. I regeringens utkast till proposition var minimilönen ca 930 euro.

Enligt utkastet till regeringens proposition ska det inkomstbaserade arbetsvillkoret tillämpas på löner som tjänas in och betalas ut den 2 september 2024 eller senare.

Även om euroiseringen gäller alla mottagare av inkomstrelaterad dagpenning, kommer förändringen i praktiken främst att påverka dem vars arbetstimmar och lön ligger nära de minimigränser som fastställts i lagen. Det uppskattas att ändringen kan underlätta tillgången till inkomstrelaterad dagpenning. Den inkomstrelaterade dagpenningens belopp kan dock minska för dessa personer. Om de arbetar mer än 18 timmar per vecka påverkas inte dagpenningens belopp.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att arbetslöshetskassorna kan erbjuda sina kunder sysselsättningstjänster. För närvarande kan arbetslöshetskassorna inte göra något för att främja eller stödja sysselsättningen.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att regeringen före halvårsskiftet ska utarbeta en modell för ett kombinerat försäkringssystem för att förbättra det sociala skyddet för personer som samtidigt är egenföretagare och anställda. Man kommer också att undersöka en universell modell för inkomstrelaterade förmåner och en linjär modell för arbetslöshetsförmånernas varaktighet i förhållande till arbetsvillkoret.