Kommande lagändringar

Arbetslöshetsförmånens självrisktid förlängs med två dagar. Självrisktiden innebär en period som fastställs i början av arbetslöshet eller permittering, då ingen arbetslöshetsdagpenning betalas. Självrisktiden är fem dagar år 2023, vilket motsvarar en vecka för en helt arbetslös person. Efter lagändringen blir självrisktiden sju dagar, vilket motsvarar ungefär en och en halv vecka.

Självrisktiden är sju dagar om den börjar den 1.1.2024 eller senare.

Förlängningen av självrisktiden påverkar nästan alla som får arbetslöshetsdagpenning. Vid genomsnittlig nivå för arbetslöshetsdagpenningen är den förväntade effekten av nedskärningen cirka 150 euro per person.

Semesterersättningens periodisering återinförs. Det innebär att om en person har obetalda semesterdagar vid arbetsavslutet påverkar ersättningen som betalas för dem början av rätten till arbetslöshetsdagpenning. En semesterersättning motsvarande en månadslön skjuter upp början av rätten till arbetslöshetsdagpenning med cirka en månad. För närvarande påverkar inte semesterersättningen början av rätten till arbetslöshetsdagpenning. Dock var denna regel en del av arbetslöshetsförsäkringslagen fram till år 2012.

Semesterersättningen periodiseras om den betalas på grund av ett arbetsavslut efter den 1.1.2024.

Effekten av återinförandet av periodisering av semesterersättningen beror på hur mycket obetalda semesterdagar personen har. En obetalda semesterdag skulle minska bruttoinkomsterna med cirka 1 600 euro på genomsnittlig nivå för arbetslöshetsdagpenning.

Det är viktigt att notera att periodiseringen av semesterersättningen och självrisktiden inte räknas samtidigt. Självrisktiden börjar efter eventuell periodisering av semesterersättningen.

Avsikten är att frysa folkpensionsindex. Det innebär att förmånerna, med vissa undantag, inte kommer att öka i takt med konsumentpriserna.

Förändringen skulle påverka förmåner från och med den 1 januari 2024.

Effekten av sänkningen beror på hur mycket priserna stiger. År 2022 steg folkpensionsindexet med sammanlagt 8 % i enlighet med konsumentpriserna. För den inkomstrelaterade dagpenningen beror effekten av indexfrysningen också delvis på lönen, eftersom indexhöjningen påverkar beräkningsformeln för dagpenningen på flera sätt. Frysningen av folkpensionsindexet påverkar nivån på arbetspensionen för alla mottagare.

Arbetslöshetsförmåns barnförhöjningar avskaffas. Barnförhöjningar betalas från januari till mars nästa år. Beloppet för barnförhöjningen är från januari till slutet av mars 130–240 euro per månad, beroende på antalet barn.

Barnförhöjningar betalas inte för arbetslösa dagar från och med den 1.4.2024 eller senare.

Förra året fick ungefär var tredje mottagare av inkomstrelaterad dagpenning barnförhöjning.

300 eurons skyddsförbehåll för arbetsinkomster avskaffas. För närvarande kan mottagaren av arbetslöshetsersättning tjäna 300 euro utan att lönen eller företagsinkomsten påverkar dagpenningen. För den del av inkomsten som överstiger 300 euro minskar arbetslöshetsersättningen med 50 cent per euro. Denna förändring skär således ned ersättningen med högst 150 euro per månad för dem som tjänar upp till 300 euro i månaden.

Skyddsförbehållet beaktas inte vid beräkning av dagpenningens belopp om ansökningsperioden för arbetslöshetsersättningen börjar den 1.4.2024 eller senare. Ansökningsperioden för arbetslöshetsersättningen varar vanligtvis i fyra veckor eller en månad.

Förra året fick 39 procent av mottagarna av inkomstrelaterad dagpenning dagpenning för deltidsarbete.

Alterneringsledighetssystemet är avsett att avslutas. Alterneringsledighet innebär att en person går på ledighet från sitt arbete i högst sex månader och arbetsgivaren anställer samtidigt en arbetslös person för samma period. Under alterneringsledigheten betalas ingen lön utan istället utbetalas alterneringsersättning.

Avsikten är att avskaffa alterneringsledighetssystemet den 1.8.2024. Enligt regeringens förslagsutkast skulle avskaffandet träda i kraft så att alterneringsledighet fortfarande kunde påbörjas fram till den 31.7.2024. Alterneringsledigheten som påbörjades i juli skulle kunna pågå under hela den maximala perioden på 180 kalenderdagar.

Förra året erhöll 5 300 personer alterneringsersättning. Det gjordes betydande stramningar i alterneringsledighetssystemet år 2014 och 2016. Dessa stramningar minskade användningen av alterneringsledighet med 75 %.

Arbetslöshetsersättningen kommer att graderas. Detta innebär att arbetslöshetsersättningen kommer att minska

• 80 % av den ursprungliga nivån efter åtta veckors arbetslöshet (cirka två månader), och
• 75 % av den ursprungliga nivån efter 34 veckors arbetslöshet (cirka åtta månader).

För närvarande finns det ingen gradering av arbetslöshetsförmånen och nivån är densamma under hela den maximala varaktigheten av den inkomstrelaterade maximala varaktigheten.

Enligt regeringens förslag skulle arbetslöshetsdagpenningen graderas om arbetskravet, som utgör en förutsättning för att betala ut arbetslöshetsdagpenningen, kan inkludera arbete enligt det nya euroiserade modellen från och med september 2024 eller senare. Om en person är företagare, skulle det krävas att personens företagsverksamhet avslutas och arbetslösheten börjar den 2.9.2024 eller senare.

Exempel på hur graderingen påverkar förmånsnivån år 2024:

Beloppen är bruttobelopp. Dagpenningen är skattepliktig inkomst.

Ackumuleringen av ett arbetsvillkor i avlönat arbete som ett villkor för utbetalning av dagpenning skall upphöra. För närvarande förvärvas normalt 75 procent av arbetsvillkoret genom förvärvsarbete.

Enligt regeringens förslag ska lönearbete inte längre ge arbetsvillkor om anställningen påbörjats den 2 september 2024 eller senare.

Lönesubventionerat arbete kan dock fortfarande utgöra ett arbetsvillkor om lönesubvention betalas för anställning av en funktionshindrad person som är 60 år eller äldre. I en sådan situation intjänas arbetsvillkoret efter 10 månader med lönesubvention. Från och med 11 månader intjänas arbetsvillkoret efter 75 % av arbetstiden. Eventuell avrundning nedåt görs till närmaste hela anställningsmånad. I praktiken skulle det fulla arbetsvillkoret kräva två år och två månader av avlönat arbete.

I de fall lönebidrag inte beaktas i arbetsvillkoret kommer detta i framtiden att förlänga den period under vilken arbete kan beaktas i arbetsvillkoret (den så kallade beräkningsperioden).

Förändringen i lönesubventionen kommer att ha en särskild inverkan på långtidsarbetslösa.

Avsikten är att avvika från åldersbaserade undantag. Enligt regeringens förslagsutkast skulle bestämmelserna i arbetslöshetslagen som säger att:

• Personer som fyllt 57 år kan omfattas av en sysselsättningsplikt som garanterar dem en arbetsplats.
• Dagpenningens nivå är skyddad för den som fyllt 58 år. Skyddet gäller när en person har låg lön och åter blir arbetslös, så att dagpenningens nivå räknas om.
• Personer som fyllt 60 år kan uppfylla arbetsinkomstvillkoret genom en sysselsättningsfrämjande tjänst. Dagpenningens nivå räknas inte om om arbetsvillkoret har uppfyllts delvis genom tjänsten.

Skyddet av nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen för en 58-åring skulle inte gälla om arbetsvillkoret för betalning av den inkomstrelaterade dagpenningen inkluderar arbete i den nya eurostandardiserade modellen från och med september 2024.

Skyldigheten att arbeta upphör om skyldigheten börjar den 2 september 2024 eller senare. Skyddet av nivån på den inkomstrelaterade dagpenning som är bunden till arbetsskyldigheten gäller så länge som arbetet eller tjänsten utförs på basis av en skyldighet som börjar senast den 1 september 2024.

Det krävs dubbelt så lång arbetsperiod för att få arbetsbaserad dagpenning. För närvarande kan man få arbetsbaserad dagpenning efter att ha arbetat i sex månader. I framtiden kommer ett års arbete att krävas.

Den längre arbetsperioden tillämpas om arbetsperioden kan inkludera arbete enligt den nya euroiserade modellen från och med september 2024 eller senare.

Längre arbetsvillkor tillämpas emellertid inte om arbetsvillkoret har uppfyllts i arbete eller tjänst som anordnats enligt s.k. sysselsättningsplikt och arbetet eller tjänsten har påbörjats senast 1.9.2024.

Förändringen påverkar personer i början av arbetslivet och de som har en oregelbunden arbetskarriär och har svårt att hitta en stabil anställning. Arbetskravet har tidigare förkortats från 10 månader till åtta månader och senare till ett halvt år.

Arbetskravet för arbetslöshetsersättning euroiseras, det vill säga det ändras till att vara inkomstgrundat. Euroisering innebär att rätten till dagpenning inte beror på antalet arbetade timmar före arbetslösheten. Tillräckligt arbete före arbetslöshet bedöms endast baserat på lönen. För närvarande krävs det att en person har arbetat 18 timmar i veckan under cirka sex månader för att få arbetslöshetsdagpenning. Med euroiseringen överges veckovis arbetstidsgränsen. Istället krävs att personen har tjänat en viss minimilön varje månad enligt den kommande lagen, där minimilönen är 930 euro.

Den inkomstbaserade arbetskravet tillämpas på den lön som har tjänats och betalats från och med den 2 september 2024.

Även om euroiseringen gäller alla mottagare av arbetslöshetsdagpenning påverkar förändringen i praktiken främst dem vars arbetstimmar och lön närmar sig de lagstadgade minimigränserna. Det har bedömts att förändringen kan underlätta tillgången till arbetslöshetsdagpenning för dessa personer, men beloppet av dagpenningen kan minska för dem. Om den ordinarie arbetstiden är över 18 timmar i veckan påverkar inte förändringen beloppet av dagpenningen.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att arbetslöshetskassorna kan erbjuda sina kunder sysselsättningstjänster. För närvarande kan arbetslöshetskassorna inte göra något för att främja eller stödja sysselsättningen.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att regeringen före halvårsskiftet ska utarbeta en modell för ett kombinerat försäkringssystem för att förbättra det sociala skyddet för personer som samtidigt är egenföretagare och anställda. Man kommer också att undersöka en universell modell för inkomstrelaterade förmåner och en linjär modell för arbetslöshetsförmånernas varaktighet i förhållande till arbetsvillkoret.